Jag har precis sett en av mina favoritfilmer. Ja, alltså, jag har sett den förut. Och jag kan för allt i världen inte förstå varför jag inte har köpt den. Och jag kan för allt i världen inte förstå varför inte fler har sett den. För den här filmen har passerat relativt obemärkt förbi, ändå. Endast lite drygt 4 000 personer har betygsatt den på filmtipset.se (inte för att hela Sveriges befolkning är medlemmar där, men ändå), vilket jag tycker är blygsamt, pinsamt lågt för en sådan film.

Kan man annat än älska den här filmen? Ja, det kan man nog. Men för mig finns det ingenting annat än kärlek när jag ser den. Jag menar, hallå, för att vara en komedi så är den på topp. Och förmodligen kommer Will Ferrell aldrig att göra en roll bättre. Han är lika bra i Stranger Than Fiction som Jim Carrey är i Eternal Sunshine of the Spotless Mind, och det säger inte lite.
Vad kan vi dra för slutsats av det då? Jo, att de ska hålla sig ifrån flamset och satsa på en annan sorts humor. En lågmäld, ironisk och nästan svart humor. De ska ha bra motskådespelare och ett fantastiskt manus.
Zack Helm som skrivit manuset har tidigare aldrig skrivit någonting nämnvärt direkt, men regissören Marc Forster har å andra sidan aldrig misslyckats. Han har tidigare regisserat bland annat Monster's Ball och Finding Neverland och nu är han mitt inne i inspelningen av Bond 22. Tror ni inte att jag håller på att kissa på mig av lycka?! Marc Forster! Regissören av denna fantastiska film! Håller i skrivande stund på att regissera nästa Bondfilm!

Jag tar några djupa andetag och lugnar ner mig lite. Detta ska föreställa någon slags recension, inte ett hysteriskt fanmail till regissören.
Nåväl. Skådespeleriet är på topp. Will Ferrell gör som sagt sin bästa roll som ensamstående medelåldring med tvångstankar, beroende av rutiner. Maggie Gyllenhaal är ännu mer underbar än hon brukar vara och Emma Thompson gör sin neurotiska, excentriska kedjerökande författare mycket bra.

Miljöerna är lite pastelliga och lugna, kameraarbetet metodiskt och genomtänkt. På ett perfekt sätt har teamet bakom kameran lyckats få panoreringar, tiltningar och små vita grafiska mönster över skärmen att matcha Will Ferrells karaktär precis. Jag älskar när filmer är så. Endast en sådan film förtjänar en femma. Och manuset! Manuset!