Jag är exalterad. Över vad? Över att trailern till The X Files: I Want to Believe äntligen har släppts. Jag har nyligen börjat se om Arkiv X efter ett antal år, och är totalt fast, trots att det är jättenittitaligt och ibland bara fånigt. I morse startade jag ett avsnitt klockan halv åtta, som jag avnjöt tillsammans med frukosten. Tittar man på Arkiv X så tidigt på morgonen så är det någonting speciellt, alltså.
Trailern är precis som alla andra trailers: den säger i princip ingenting och visar samtidigt för mycket. Jag kan inte ens bestämma mig för om filmen verkar bra. Men vid 00:37 känner jag varm kärlek i hjärtat för strax därpå förvånas över hur gamla Scully och Mulder har blivit. Jösses.


Regissören Chris Carter är också skaparen av tv-serien, och det känns tryggt att hela X-fileståget har gjorts av samma person från början till slut(?). Han fick tydligen kämpa ganska länge för att filmen skulle få heta I Want to Believe, en titel som har ganska stark anknytning till tv-serien där den dyker upp både i repliker och i rekvisita. Ingen titel känns mer självklar, tycker jag.
Den förra filmen gjordes för tio år sedan och hette The X Files: Fight The Future. Schysst att de väntar tio år med en uppföljare. Jag hade nästan gett upp hoppet.
Filmen har premiär i augusti.